Granny Simulator

Granny Simulator är ett skruvat 3D-indiespel i simulationsstil där en mormor och hennes småbarnsbarn hamnar i en överdrivet våldsam, komisk kamp om vem som får sista ordet. Det blandar enkel spelmekanik med rena slapstick-ögonblick, särskilt när saker går fel på bästa möjliga sätt.

Det passar främst dig som vill ha snabba, lättsamma matcher att spela själv eller tillsammans med vänner, och som är okej med tokig våldshumor. Trots att ett barn är en av figurerna rekommenderas det inte för yngre spelare på grund av våld och visst moget innehåll.

En udda duell med tydliga roller

Kärnan är en asymmetrisk konflikt: Granny rör sig långsamt men är svår att hantera, medan den pigga småbarnsbarnet är snabbare och mer rörligt. Målen skiljer sig tydligt åt. Barnets uppdrag är att försöka döda mormor med föremål som hittas i huset. Mormor vinner istället genom att hinna klart med sina dagliga sysslor, samtidigt som hon försöker överleva.

I sololäget hamnar du som standard i rollen som barnbarnet, medan flerspelarläget öppnar för mer varierade konstellationer.

Huset som lekplats, hemligheter som drivkraft

Matcherna utspelar sig i ett stort tvåvåningshus med gård och flera hemliga rum. Miljön fungerar som en sandlåda där nyfikenhet lönar sig. Som barn kan du plocka upp och använda en rad föremål, exempelvis flaskor, hammare, granater och elpistoler, för att gradvis minska mormors hälsa. För att hitta vassare saker behöver du leta upp nycklar och låsa upp gömda kistor.

Mormor kan också ta upp föremål, men hennes mest pålitliga verktyg är en kraftig spark som kan skicka iväg barnbarnet och köpa henne tid att hinna med sina uppgifter.

Spellägen som bjuder in till kaos

Det finns tre banvarianter att välja mellan: First Level, Second Level och H’ween Level (Halloween-kartan). Du kan spela ensam, öppet eller med vänner, och även vara värd för en match. Vid fler än två deltagare går det att välja duplicerade roller, så att upplägget kan bli en Granny mot två barnbarn, eller tvärtom. Figurerna ser dock likadana ut även när roller dupliceras.

Efter hand låses dessutom skins upp, vilket ger en liten morot för den som spelar flera rundor.

Ruffig grafik som blir en del av charmen

Rent visuellt är spelet enkelt. Grafiken kan upplevas som grov, och modeller kan ibland klippa igenom andra objekt. Samtidigt passar den här rörigheten förvånansvärt bra ihop med spelets ton, där poängen ofta är att skratta åt det oväntade snarare än att imponeras av finish.

Innehållsmässigt är det inte särskilt stort, men den rymliga kartan och alla gömda prylar ger ändå variation nog för kortare spelsessioner, särskilt i flerspelarformatet.